tisdag 17 mars 2009

"Våren har kommit och gett livet åter till alla harar i Tokyo"


sa den gamle mannen samtidigt som han försökte hitta ett ställe att luta sin själ mot. "Herregud!" utropade han då han äntligen lyckats få slur på sak i tinget, "Jag tror jag har skapat en filur! Jag menar, hur skulle det annars vara möjligt för någon att vara så nöjd?!" Jodå, jag förstod vad han menade; själv hade jag också vandrat ett längre tag utan att hitta vad jag sökte för att just sekunden innan jag skulle ge upp skapa en filur, en sådan glädje. En sådan GAST!

Våren hade trots allt kommit och vi kunde finna dagar med upp mot 20plusgrader, imorgon typ. Min gamle vän "den gamle mannen" hade länge vetat att våren var på väg men jag som fortfarande var ung blev överraskad varje gång den välsignade oss med sitt grön-bruna ansikte.

Jag vart så glad att jag bestämde mig för att det återigen var dags att ta upp springandet förbi alla husen och genom parken. En vana som kom och gick. Kom och gick som humöret som lätt kunde tippas av den onda pengaorganisationen i hemlandet. Det mörker som pengaorganisationen hade dragit över mig från tid till tidskap kunde bäst beskrivas som obeskrivbar:
"Han kan aldrig få vara säker! Spy ut nån ny galen idé, Krister!" kunde det tänkas att de överordnade vättarna skrek åt sina lekejer då de kände på sig att jag trodde att jag var färdig med skiten. "Ska bli, your majesty!" "Cleanup princess!" kunde det då föreställas att Krister svarade.
Väl hemma kan jag mycket väl tänka mig att Krister, förvriden i sorg och nersjunken i ett träsk av konfundering, vände sig till sin fru (Kerstin) i hopp om att hon skulle ha en bra idé som han kunde presentera för över-vätten. "Jomen du vet, Krister, du kan väl ba ta å göra så här vettu: förstör hela systemet och påstå att man måste skicka in betygen från den sista terminen man gått innan man kan få pengar." "Kerstin! O du helvetiska mara! Vad skulle jag göra utan dig?! Inte bara innebär det att han måste betala för ett nytt bevis som förmodligen också måste översättas här, vilket i sin tur innebär några extra veckor... inte bara detta! Det innebär också att varenda annan järpe som vill betala sin skolavgift, i tid, inte kommer att kunna göra det eftersom sista betalningsdag är lååångt före avslutningsdagen för deras nuvarande kurser! OH! Jag ryser! Ryser gör jag!! RYSER! HÖR DU MIG KERSTIN!?" Fast då kan man tänka sig att Kerstin dött. Kerstin hade utfärdigad vad hon blev skickad till denna jord för att göra. Stackars Krister... men han är ett bajshål så honom skiter jag i.

Men nu var våren kommen och började fokusera på annat... Hur hög är stolen?! Får jag sitta på den? Tack. En annan gång kunde det handla om att äta en jättestor skål med koreansk mat:

Jättepinsamt! Jag råkade skicka den här bilden till nån snubbe jag bara snackat med nån gång på mail angående att plugga i Japan när jag egentligen ville skicka den till mig själv. Varför!? Pinit! Hoppas han inte svarar... "Värst vad du var gullig, kan jag få en till?"

Jomen hörni, nu ska jag skriva så att vanligt folk kan förstå... litegrann iaf. Gjorde världens sämsta kanji-prov idag: Kursen i fråga har jag bara haft under den här terminen, en timme i veckan så man kan ju gissa hur mycket jobb som blir gjort... "Kanjis för dig själv" antar jag att man skulle kunna översätta titeln på kursen till. Aja, "välj 50 egna kanjis och gör ett prov", klar på 5 min:










Sen har jag börjat kolla in anime igen nu när jag är ensam där jag bor. Spanade in Code Geass som var rätt jävla schysst, även fast jag hatar robotar... skitdjur. Slutet var iaf grymt värt alla 50 avsnitt.
Sedan såg jag den 13 avsnitt korta Baccano! och den var brutalt skön. Dock kräver den rätt mycket koncentration till en början då den klämmer in en miljard karaktärer. Den lämnar också ett antal lösa trådar... varför förstod jag inte riktigt.

Sist men absolut inte minst är Sexy Commando ("Sugio yo, Masaru-san!" på japanska). Yes, du såg rätt David, äntligen har jag tagit upp din favoritserie. Å fy åbäke så sjukt rolig den är! Förstår dock inte hur folk som inte förstår japanska kan tycka att den är rolig; 90% av det roliga är just japanska "intern-skämt". Men men men, jag tänkte ändå att det kunde vara på plats att "embedda" första avsnittet så att alla kan bygga sin egen uppfattning:

lördag 14 mars 2009

Dum i huvet




Hahaha! Jag måste vara dum i huvet... Jag insåg JUST NU att det är när fingret slår mot tummens muskel som man skapar "knäpp"-ljudet när man knäpper fingrarna... HAHAHAH! Har alltid trott att det kom från långfingret och tummens interaktion,.. HAHAHA!

måndag 9 mars 2009

Svenskalektioner

スウェーデン語教師 Ludvig Forssell

ビデオをご覧ください!


レッスンの紹介

作文
私の経験ではプライベートレッスンということは生徒だけでなく、生徒と先生が一緒に頑張ることです。しかし、レッスン以外の時間にも頑張らないと、能力がなかなか伸びないわけでもあります。ですから、私は作文の宿題をレッスンの重要な一部としてやらせていただいています。生徒が書いた作文を丁寧に直してから、生徒に間違ったところや文法を分かりやすい説明でやっていくことが非常にいい結果をもたらします。また、生徒の苦手なところを知るためには欠かせない方法でもあります。

Shadowing
普通の短い会話を通し、発音とイントネーションの練習です。MP3プレアーに入れて、どこでも練習できます。Shadowingのファイルは私が用意する録音された自然な会話の練習です。他にも、アルファベット等、練習のためのファイルを作っております。

教科書
現在、参考のために使わせていただいている教科書とは速水望の「ニューエクスプレス」という本です。日本に来てから色々調べてみましたが
、どこでも買えるスウェーデン語の本の中では、ニューエクスプレススウェーデン語が一番優れています。とは言え、間違っているところもあるため、生徒達に正しい言い方やルールを教えています。

初級から中級の生徒と"Pojken och Tigern"(少年とトラ)という実際にスウェーデンの小学校で使われている本を使い、読解もしています。内容を説明してもらい、分からなかったところをちゃんと調べる練習です。問題もあげます。

また、その上、上中級や上級の人と普通の小説を読むことになります。

その他
新しい文法等、それぞれの特別な練習を作ったりしております。例えば、絵を使った説明の練習等です。
生徒のそれぞれに応じたレッスンを考えてこそプライベートレッスンであると思います。それ故に、私は生徒達が求めている充実したレッスンを生徒の意見を聞きながら作りたいと思います。

英語について
英語も教えています。スウェーデン人とは言え、ネイティブ・スピーカーです。スウェーデン語と英語を組み合わせて勉強したい人には特に役立つと思います。So don't hesitate to contact me!

私の考え方
自分が分かっても、相手に分かりやすく説明できないと意味がないと思います。文法等をうまく説明できるようになるのが前から主なことになっており、これからもう苦手なところを段々磨いていきたいと思います。母も父も教師であり、移民達にスウェーデン語を教えているお母さんと教え方や文法の微妙なところをよく話しています。故に、より深くスウェーデン語を分かるようになりました。現在、日本ではグローバル化が進み、色々な言語を学ぼうとしている人が増えています。教師と生徒の絆ではなく、お金を稼ぐ手段として不当な会社や教師が出ているのが事実です。しかし、私は自分のように世界の反対側の言語を勉強したがる人を尊敬しています。その人をできるだけ支えるべきだと私は思うため、今教えている生徒達のために頑張っています。私には生徒が満足できることが第一優先であります。

料金
スウェーデン語:             英語:
1時間/3000円(初レッスン2000)    2500円 (2000)

lumparn@gmail.com

Betala skola

Ibland så blir man ju rätt less på Japan också.

När jag väl insåg att CSN inte skulle hinna komma med några pengar i tid för mig att betala skol-avgiften och att jag skulle behöva låna av pappa så stötte jag självklart på nya problem:
  • Juste, i Japan kan du inte betala nåt med visa-kort (du kanske inte kan betala skolavgifter med visa-kort på många ställen men i Japan så är det strikt bestämt vilka olika räkningar osv du kan eller inte kan betala med visa-kort, dvs staten har bestämt det, det har inte med att stället du vill betala på inte har en kort-läsare). Du kan heller inte betala telefonräkningen eller på 7eleven med visa-kort.
  • Jamen, säger pappa. Du borde kunna gå med ditt internationella bankkonto# och personbevis till banken där du ska betala så kan de dra pengar, så funkar det ju. .... ...icket nicket-picket.
  • Jaha, men jag får väl skicka från mitt svenska konto direkt till det kontot dit pengarna ska in med internetbanken? "Näää... det här bankkontot kan inte ta emot pengar från utlandet".
  • Nähe? Men då kan jag iaf sätta in pengarna på det japanska konto jag har själv och sedan betala därifrån? "Njae..." säger det på min bank (en annan bank). "Just från Sverige så kan du inte skicka pengar..." SKARU HA SPÖ?!?!
  • Ringa skolan... de kanske har någon idé...
Tack o lov så kunde skolan faktiskt ge mig ett sk "swift#" till bankkontot som "inte kunde ta emot pengar från utlandet" så jag kunde till slut skicka mina (jättemånga) pengar. (Har ni tänkt på det? Att det heter "jättemycket pengar" fast samtidigt heter det "mina pengar", borde ju bli "mitt pengar" tycker man ju då, va?! Och sen, vad kan man säga om att lägga till "-mål" till ett ord, hur ändrar det innebörden? VA!? Jag menar; mellanmål, göromål, slagsmål, modersmål osv... VA!?)
Nåväl, även fast jag lyckades skicka pengarna så skulle det inte nödvändigtvis betyda att pengarna skulle hinna fram i tid (till dead-linen 6:e mars) så jag var också tvungen att se till att skolan var medveten och gick med på detta. Tur nog så kom pengarna fram i fredags och jag kunde få mitt godtagningsbevis-tjosan av skolan så nu är nästa steg att byta visum! RÖV!

Att ha med CSN å göra


CSN är som jag hoppas alla vet dumma i huvet. Om ni inte håller med och vill veta varför jag tycker så så har jag bara ett ord för er: "banancirkus". Precis, CSN är en banancirkus och vem vill se en banancirkus? Och hur lätt är det inte att göra en banancirkus själv? Jag har då ingen större lust att betala skatt för att ett gäng stollar ska kasta bananer på varann...

Seriöst talat, det enda problemet med CSN är att de är så sjukt ohövliga och otrevliga. Jag skickade mitt intagningsbevis till HAL (som jag var tvungen att be om ett extra då CSN absolut måste ha originalet, även om man behöver det själv) med snabbpost till CSN och bad om att få ett e-mail när det kuvertet var framme eftersom jag redan då var rätt stressad med skolavgiften. Naturligtvis får jag inget svar per e-post. Istället fick jag ett brev (för bara några dagar sedan) där de förklarar att de nu handlägger min ansökan. Detta också efter att jag varit tvungen att skicka ALLT per post och också måsta stött alla lov och sånt som jag kommer att ha under skolåret. En till sak som jag var väääldigt tacksam över var att det bara fanns tre-terminssystem på CSN-blanketten vilket gjorde att jag till att börja med bara kommer att kunna söka för de 3 första kvartalen... tjo...

Varför kan inte folk vara lika trevliga som de är här i Japan? Jag menar, här, även om jag blir totalt lurad eller besviken på butikers policys eller sådant så blir jag aldrig arg på de som jobbar där. De har iaf lite vett att vara ledsna för att de inte kunde hjälpa till, hur idiotiska saker de än blir bädda om.

KARL JARL BARL!

Kortare förklaring

Vilket skitinlägg det senaste var alltså... Jag antar att det mest handlade om att jag ville få ut exakt hur sjukt drygt allt var en då blev det samtidigt alltför långt...

Jaja, så gör man iaf (kort sagt):
  • Kontakta skolan och kolla att den är godkänd av någon myndighet i Japan.
  • Kontakta CSN, de kontaktar Högskoleverket.
  • Vänta på att Högskoleverket ska visa sin inkompetens.
  • Fixa ett bevis (på engelska!) från skolan och skicka detta till HSV.
  • Om inte detta gick så be om hjälp från ambassaden.
  • Godkänd!
Nästa steg är ju då CSN....

söndag 22 februari 2009

Att få en skola godkänd av CSN

Som jag skrev i ett tidigare inlägg (tror jag) så inledde jag processen att söka till HAL i början av december förra året och efter att jag börjat besöka skolan insåg jag att det nog vore bäst att få skolan studiemedelsberättigad så fort som möjligt även om det skulle bli så att jag inte började där. Så jag skrev ett brev till CSN och där jag förklarade vad det var jag var ute efter. (Redan här kändes det något obehagligt när man blivit van vid den ypperliga japanska kundtjänsten och CSN inte alls verkade så glada att hjälpa till.) Det CSN gör i nästa steg är att skicka förfrågan om att få skolan godkänd på remiss (heter det så?) till Högskoleverket som i sin tur tar hand om faktiskt ta reda på om skolan är godtagbar. Egentligen allt detta innebär är att Högskoleverket går in på en hemsida (i japans fall http://www.mext.go.jp/english/sites/index.htm) där om skolan är godkänd av staten i det land den ligger i hamnar på en lista som HSV kollar upp och därpå godkänner eller fäller skolan. Väldigt enkelt. Skulle det vara så att den skolan som kommit på remiss till HSV inte finns på listan så skickar HSV ett brev till den privatperson som bett om att få skolan studiemedelsberättigad där de förklarar att de behöver ett bevis på att skolan är godkänd av staten. Med andra ord, Högskoleverket gör i princip inget själva.
Nåväl, något mindre än en månad efter att jag skickat begäran att få skolan godkänd till CSN så får jag ett brev från HSV som från ingenstans förklarar att jag fått chans till att skicka in kompletterande information till HSV men inte gjort det så skolan har blivit nekad studiestöd. JAHA?! tänkte jag, där blev jag lite våldtagen. Så, fruktansvärt frustrerad (plus något onykter) som jag var vid tillfället skickade jag iväg följande svar till HSV:

Hej, i detta brevet står det "Du har 2008-12-11 givits tillfälle att
komplettera din ansökan. Någon komplettering har inte
inkommit från dig. " något sådant liknande brev har jag inte fått. Då
jag varje dag väldigt noggrant sett igenom min brevlåda (och
skräpbrevlåda) efter brev från högskoleverket (jag förmodade att det
skulle komma ett) så kan jag med 100% säkerhet säga att jag INTE tagit
emot något sådant brev. Eftersom detta är en mycket viktig ansökan för
mig kan jag absolut inte acceptera detta, utan att ge mig chans att
bevisa att faktiskt är godkänd av staten i Japan så kan det omöjligt
kallas ett rättvis beslut.

/Ludvig Forsell


Ett liknande brev skickade jag också till CSN. CSN svarade några dagar senare att de inte kunde göra annat än att följa HSV's beslut så därifrån kunde jag inte få någon hjälp. Dock så hade jag redan fått det förklarat för mig att HAL faktiskt var godkänd och jag visste at jag hade rätt så jag var inte nånstans i närheten av att ge upp. Jag bad min gode far ta kontakt med HSV (som jag fortfarande inte hade fått något svar från) och gick till HAL för att få något slags bevis på att skolan var godkänd. Tack och lov så kunde HSV lova att om jag kunde bevisa att skolan var godkänd så skulle de genast ändra sitt beslut och skicka det nya beslutet till CSN. Från HAL så fick jag en kopia som visade att skolan var godkänd av en myndighet i Tokyo och en webbadress till en sida där samma dokument fanns. Naturligtvis kunde HSV inte göra något med denna information, PDF-filen var ju på japanska och snubben på HSV's dator kunde inte ens läsa japanska tecken. Sedan verkade de inte ha någon vetskap om hur det fungerar när privata skolor godkänns i Japan (de godkänns av städerna de ligger i, inte av landet, vilket också var anledningen till att HSV inte hittade något på den vanliga hemsidan från början) så när de kapade adressen (att de ens var så smarta överraskade mig) så visste de inget om den myndighet som hade godkänt HAL. Vad de följande ville ha var en förklaring på vad den myndigheten var för påhitt och mail-adresser osv dit. Så, självklart skickade jag en utförlig förklaring på hur systemet fungerar i Japan och kontaktinformation till myndigheten. Jag förklarade också att om det var annat de behövde så skulle de kontakta mig så fort som möjligt.
En vecka förflöt utan något nytt svar från HSV. Jag bad återigen min far ringa snubben på HSV och vad får jag höra? Han är totalt onöjd med mitt svar och förklarar i princip samma sak som han sa i det första brevet. JAHA!? men säg det då! Då hade jag kunnat slippa slösa bort en vecka på att inte göra nåt.
Vid detta laget var jag rätt less på allt. Att söka rätt på information som sedan bara slängdes bort kändes skitjobbigt. Tack och lov så finns det en myndighet där skattepengarna faktiskt inte slösas bort, nämligen den svenska ambassaden. Jag tog först kontakt med en vän till en vän som jobbar på ambassaden och frågade om de kunde hjälpa mig få HSV förstå att det i den PDF-fil jag först skickat länken till till HSV står att HAL var godkänd av en ordentlig myndighet. Svaret jag fick var att jag förmodligen behövde översätta dokumentet själv sedan betala för att få en stämpel som av ambassaden på den översatta kopian och sist skicka den till HSV per post. Eftersom jag inte kände att jag hade tid med det så försökte jag till att börja med med skriva till rätt avdelning på ambassaden och förklara min situation. De kollade upp hemsidan och för första gången så kunde jag få något slags medhåll om att HAL faktiskt var godkänd. Dock så tyckte denna avdelningen också att jag borde översätta dokumentet... Less som jag var tänkte jag att jag åtminstone kunde försöka med att be ambassaden skicka ett vanligt mail till HSV där de förklarade vad de läst (i PDF-filen), dvs i princip "Hej, Ludvig Forssell har rätt". Snälla som de var på ambassaden så skickade de genast ett sådant mail och jag redan nästa dag kunde de ge mig meddelandet att HSV var nöjd med vad de skrev i deras mail!

Med andra ord: 
1. Hade jag kontaktat svenska ambassaden direkt så hade jag kunnat löst det mycket snabbare.
2. HSV och CSN är lata.

Aja, hoppas att det jag skrivit här kan vara till hjälp för andra som vill få skolor godkända utomlands och om det är något som någon undrar så är det bara att fråga, jag kan tänka mig att en viss del är svårförstått då det är så slarvigt skrivet. 
Sen kan jag också med glädje meddela att alla svenskar som vill gå på HAL Tokyo i framtiden kommer att slippa gå igenom den här skiten :D

måndag 9 februari 2009

Snowboard plus

Fick några små videoklipp av Justin:





Sist ett bevis på hur sjukt kass jag är på railar:

fredag 6 februari 2009

Snowboard


Jag fick äntligen chansen att bege mig iväg och åka lite snowboard igen (första gången sen 2007) tack vare min rike amerikanske kamrat Justin som har koll på hur just det funkar här i Japan. Han hade uppenbarligen varit iväg och åkt cirka 8 gånger förra säsongen.


Nåväl, vi bokade resan på ett av alla normala resekontor på Shinjuku-stationen (går förmodligen att göra varhelst det finns sådana kontor). Paketet, som vi hittade i en av alla "SKI-SNOWBOARD"-tidningar utanför kontoret, skulle ta oss med nattbuss till ett ställe som heter "Sanosaka" och innehöll buss, hotell, middag och frukost, hyrning av utrustning (inkl. kläder) och liftkort för två dagar. Allt detta för 14 000 yen (1350kr ugefär). Även fast jag hade möjligheten att kyra kläder där gratis så valde jag att gå på det säkra och låna Justins kläder från förra året, något som visade sig vara ett bra val då Tommy (som hyrde) fick en smaragdgrön jacka som stod ut som en golfboll på gräsmattan (fast tvärtom). 


En veka efter att vi bokat resan så tog vi buss först från Shinjuku till Ikebukuro varifrån bussen mot Sanosaka (som ligger i Nagano) gick kl 2315. Vi var 5 som åkte: Jag, Justin, Tommy från STHLM, Justins amerikanske vän Ryan och deras japanska kompis Yuki. 

En något smält Totoro

Framme vid hotellet var vi ca kl 0630 på lördagsmorgon. Eftersom vi var slitna och det regnade ute (!) så valde vi att lägga ut 500 yen extra var för att få checka in extra tidigt. 

Justin
Efter att vi vilat något och gjort oss i ordning så tog vi gratis-bussen till backen 0940. Tur nog slutade det regna vid 12-snåret så även om snön inte var helt perfekt så kunde vi ha en sjuuukt najs dag i backen.



Yuki och Ryan
Efter middagen så gick vi på onsen, tvättade och vilade ut oss. Kvällen bestod sedan mest av att sitta på rummet med lite öl och leka "vem är jag?" och "jag har aldrig...".

Det hade snöat från kvällen innan så vi hoppades på perfekt underlag för söndagen men då den blöta snön från lördagen hade frusit så fick vi nöja oss med hårt. Andra dagen kunde jag (och Ryan) fokusera lite mer på att hoppa å hålla på vilket var grymt kul.

Någon bailar
Jag bailar
Vi avslutade dagen kring 14-tiden och tog oss tillbaka till hotellet varifrån bussen tillbaka till Shinjuku gick kl 1540.

Hemma vid kl 2100 och även om jag redan då hade ont i kroppen så skulle de två följande dagarna visa sig ännu mer brutala. (Notera att alla snygga (sephia) bilder är tagna av Tommy) GUD VAD JAG ÖNSKAR ATT JAG KUNDE GÖRA SÅNT HÄR OFTARE! DÖD ÅT YEN-KURSEN!

torsdag 29 januari 2009

Riktigt godis

I söndags var jag och Arum (flickvännen) och kollade in en kompis bakverksskola som hade öppet hus, något som vi också gjorde förra året. Återigen i år så hade skolans elever gjort godiskonstverk:















Godis






Robert är glad (1)










Robert är glad (2)